DEN ALTERNATIVA SPELGALAN 2016

De minst åtråvärda priserna, till de mest välförtjänta pristagarna.

En av få positiva saker med helvetesåret 2016 var att det släpptes så många bra spel att jag håller på att avliva av backlogångest. Därför känns det inte mer än rätt att avsluta året med det låga, och spara det fina till början av 2017 (det dröjer åtminstone till den 20 januari innan en risigt skriven tweet kan råka trigga atomundergången; förhoppningsvis finns det en liten dos optimism kvar innan dess). Så låt oss samlas för att fira det dumma, det fåniga och det direkt pinsamma från spelåret som gått.

Det här är DEN ALTERN SPELGALAN 2016.

(Klädkod: ickeexisterande – jag sitter i pyjamas.)

 

***

 

Årets mest BOMBASTISKA: Uncharted 4

 

Årets ludonarrativa dissonans: Watch Dogs 2

Ja, jag vet, uttjatad och fånig term. Väldigt 2013. Men ibland kan det inte hjälpas. För Marcus Holloways karaktärsmotivation är att han som barn blev oskyldigt stämplad som brottsling i Watch Dogs datasystem. Och som vuxen försöker han förhindra att det händer andra, bland annat genom att hacka Watch Dogs datasystem och stämpla oskyldiga människor som brottslingar. Det är peak dissonans. Men vad mer kan man förvänta sig från en San Francisco techbro? De har inte för vana att visa riffraffet omtanke.

 

Årets fuskare: TurboMyu

 

Årets trust fund baby: 16-åringen som skapade sitt drömspelföretag utan pengar

Man ska inte skämta om barn som försöker realisera sina drömmar, men det är helt okej att skämta om usel journalistik som glorifierar rikemansbarn (hans pappa är finansmannen Steve Eisman, som spelades av Steve Carell i The Big Short) som lyckats övertala folk att arbeta gratis på sin ”originella walking simulator” med en kvinnlig huvudrollsinnehavare (vilket, så vitt han vet, tydligen inte gjorts förut).

 

Årets reality check: Brexit får konsekvenser

En av nyheterna i årets version av Sports Interactivs beroendeframkallande långkörare Football Manager är att man försökt simulera effekterna av att Storbritannien lämnar EU. Spelet har scenarion för både en hård och en mjuk Brexit, vilket bland annat får konsekvenser för brittiska klubbars möjligheter att värva utländska spelare (redan idag måste spelare utanför EU-området i princip vara ordinarie landslagsmän för att få arbetstillstånd).

Verkligheten kom helt plötsligt i kapp en del brittiska FM-fans. Och den träffade hårt.

 

Årets Pressrelease: En forumanvändare på RPS raderar adjektiv i Call of Duty-PR

 

Årets But I’m a creep, I’m a weirdo. What the hell am I doing here?: Majoriteten (?) av alla män som testade Final Fantasy VR Experience på E3

Man är på årets största branschmässa. Man står i kö för att testa Final Fantasys slappa VR-tillägg. Man får åka bil med lättklädda Cindy. Man blir kåt.

 

Årets Fanbase: No Man’s Sky

Hello Games hade aldrig en chans. Visst, marknadsföringen av No Man’s Sky hade kunnat skötas bättre. Lanseringen lika så. Men ingenting hade kunnat förhindra internetmobben från att vilja slita Hello Games i stycken när bollen väl var i rullning.

För det som stack ut mest med No Man’s Sky var inte det enorma universumet eller utvecklarnas överambition utan de vansinnigt uppblåsta föreställningar som de mest högljudda fansen byggt upp under lång tid. En del naivitet, två delar vansinne.

När folk till och med är beredda att smutskasta och hota en journalist för att han avslöjar att spelet kommer försenas vet man att en upprördhetsbomb är på väg att explodera, oavsett vad utvecklarna levererar.

No Man’s Skys Redditsektion var en lång uppvisning i ohälsosamt beteende; blind fandom som gör att människor låter hela sin identitet byggas på fantasier, och sedan perverteras till besatthet, i hopp om… frälsning?

Det var inte första gången det hände. Det var inte sista. Det är verkligheten vi lever i. Och det lär inte bli bättre.

 

Årets Trailer: Mighty no 9

Jag vet inte vad som är värst; om trailern beror på förakt, eller på ”humor”? Men ändå kul för Mighty no 9 att bli ihågkommet för något. Som Sonic sa, det är bättre än inget.

 

Årets PR-team: EA

Jag har sen länge förlikat mig med krigsspelens plats i spelkulturen och kan för det mesta ha överseende med att man gör underhållning av stora mänskliga tragedier. Spel som Battlefield och Call of Duty kan inte förringa krigets fasor bara genom att existera. Men folket som försökte promota Battlefield 1 gjorde ändå ett försök.

Man var illa ute redan när man jämförde antalet deltagare i spelets multiplayerbeta med hur många soldater som skickades ut i det riktiga kriget. Fasorna fortsatte under hashtaggen #justww1things (weekend goals med din squad!) och toppades av att EA-chefen Peter Moore, iklädd Battlefield-onsie, förkunnade att ”skyttegravskrig behövde rätt utrustning och kläder… med plats för närstridsvapen och Doritos”, i en tweet som försvann snabbare än någon kunde säga sturmpanzerwagen.

EA borde laget mer fokus på att att hitta ett vettigt lanseringsfönster till Titanfall 2 i stället. (Mitt emellan Battlefield och Call of Duty borde aldrig varit svaret. Stackars Titanfall 2.)

 

Årets Auteur är kod för kreativt geni: Peter Molyneux, forever and ever.

I ett stort reportage som Eurogamer publicerade kort efter att Microsoft bommat igen dörrarna hos Lionhead kunde man läsa många fantastiska anekdoter som anställda samlat på sig genom åren. Från kanalhoppning och spratt med stadens borgmästare till Microsofts otaliga, och inte sällan horribla, felbeslut (”There’s no way anybody’s going to be making single-player boxed products any more”). Peter Molyneux erkänner till och med att han är en twat. Men den bästa anekdoten har John McCormack, om hur det var att jobba med Molyneux. Från utvecklingen av Fable 2:

”We had a meeting. We’d not seen him in weeks because he had other things on. He opened the door, walked in and goes, the hero has a dog, and it dies. And then he left and we didn’t see him again for another month. We were like, what the fuck? That was it. That was the direction.”

 

Årets Fashionstatment Modehaveri: Final Fantasy XV

 

Årets Multiplayer: Call of Duty: Infinite Warfare, Windows store

Call of Duty har sedan länge haft majoriteten av sin spelarbas på konsol och Activision har genom åren försökt skrämma bort eventuella pc-spelare med den ena usla pc-porten efter den andra (något de knappast var ensamma om under 2016). Det bleknar dock jämfört med beslutet att isolera pc-spelare till butiksplattformen de skaffat spelet på. Vilket innebar att de som råkade köpa Infinite Warfare i Windows Store bara kunde spela med andra Windows Store-kunder. Av vilka det fanns två.

 

Årets Roflstomping newbies!

Det enda som är värre än spelreklam är spelhårdvarureklam.

Om ändå Polygon hade haft en Razermus när de spelade Doom

 

Årets Trump: Kommer ni ihåg tidigare i år när en blond orange, skrikig gubbe kallade till presskonferens för att göra ett uttalande om en vidrig lögn han spridit under flera år och i stället använde tillfället för att göra reklam för ett nytt hotell, i direktsänd tv? Och hela medieetablissemanget stod avklädda?

Ingen såg ut som en vinnare efter den händelsen men ändå skulle det visa sig att medierna var de enda som tog skada, medan den andra parten, som samma medier hjälpt till att skapa, fick allt han ville.

Världen kan vara bra orättvis.

Världen var tydligen också orättvis mot en blond, skrikig snubbe på Youtube, som kände att hans förstaplats på popularitetslistan var hotad. Han skapade därför ett pr-stunt där han lovade radera sin kanal om han nådde femtio miljoner prenumeranter, fick sedan massor av uppmärksamhet, nådde det uppsatta målet, och raderade en annan, helt betydelselös, kanal. Sade ”lol” och tackade för alla nya prenumeranter.

Tydligen kan inget mätta blonda, skrikiga mäns enorma uppmärksamhetsbehov.

Författaren och poeten Anatole France sa en gång: ”Om 50 miljoner människor säger något dumt, så är det fortfarande dumt”. Det samma kan uppenbarligen appliceras på Youtubeprenumerationer.

Och presidentröster.

 

Årets GTA-klon: Drake, Views

Den riktiga gemensamma nämnare för DEN ALTERNATIVA SPELGALAN är inte dumhet, det är låg nivå…

Vi ses igen nästa år!

 

Förhoppningsvis…